Den svenska filmens Guldålder

Vi har vant oss vid att dominansen från Hollywood och USA är i det närmaste total på filmmarknaden, men det fanns en tid då filmen dominerades av fler länder: USA, Frankrike – och så Sverige.
Det svenska sättet att göra film på påverkade en gigant som Chaplin så långt att han bröt mot den tidens etablerade metod att producera spelfilmer.

Det handlar om stumfilmstiden, den svenska filmens guldålder.

Bild: regissören Mauritz Stiller

Det har gått snart ett sekel sedan stumfilmsepoken, en tid då en filmbudget kunde ligga på så mycket som en miljard kronor, omräknat i dagens penningvärde. De svenska regissörernas rykte var etablerat långt utanför landets gränser och en svensk skådespelerska, Greta Garbo, stod i början av en karriär som saknar motstycke.

Det är ett stort arv, men det är ett filmarv vi förvaltat dåligt i Sverige.
Det anser Gunilla Månsson, filmvetare och filmpedagog vid Ung Film i Sundsvall och själv regissör:
- När gjordes det senast en film i Sverige i samma klass som Herr Arnes Pengar? Det var Stiller och Sjöström, efterföljarna Bergman, Widerberg, Mattson och Troell – men sedan ingen mer.

Gunilla Månsson håller just på med de sista förberedelserna inför ett seminarium
om film hon ska hålla på Kulturmagasinet i Sundsvall.
Hon ska ta upp exempel hur regissörer inspireras och tar efter andra regissörer de beundrar.
Ett av exemplen, som hon även använder i sin filmundervisning, handlar om en av de mest kända skräckfilmerna, The Shining, med Jack Nicholson i huvudrollen. Regissören, Stanley Kubrick hämtade inspiration från den svenske regissören Victor Sjöströms ” Körkarlen” från 1921.
Sjöströms film handlar om en alkoholiserad kusk som terroriserar sin familj. Vid ett tillfälle använder sig kusken av en yxa för slå sig igenom den låsta dörr hans familj gömt sig bakom för att undkomma hans raseri.
I ”The Shining” låter Kubrick sin huvudfigur göra precis samma sak – i ett anfall av raseri och vansinne.

- Stanley Kubrick tog fasta på Körkarlens problematik med beroende och medberoende, men gjorde The Shining mer till en psykologisk thriller medan Körkarlen driver en social – politisk fråga om alkoholens fördärv för familjen och samhället.
Körkarlen anses vara Victor Sjöström stora verk och blev oerhört viktig i kampen för nykterheten i Sverige.

- De unga filmarna idag borde blicka tillbaka i historien för att förstå varför vi är här och nu. Om du vill vara nyskapande så titta på det som redan gjorts och skapa sedan något nytt.

Ett av problemen när det gäller att ta tillvara på vårt filmarv är att filmskolorna i Sverige inte är så intresserade av att undervisa om svensk film, anser Eva Månsson
Själv när hon en slags hat-kärlek till Ingmar Bergman.
- Ofta har de gamla, stora filmarna föråldrade värderingar, men underbara cinematografiska lösningar. Jag inspireras av bildlösningarna och sättet att utrycka sig.

Det är framförallt tre personer som kommit att personifiera den svenska storhetstiden under stumfilmsepoken: Greta Garbo, Mauritz Stiller och Victor Sjöström .
Stiller kom ursprungligen från Helsingfors som då tillhörde Ryssland. Han blev svensk medborgare 1921 och jobbade från början som teaterregissör. År 1912 hoppade han på erbjudandet att jobba med film. Stiller var otroligt produktiv och gjorde hela 19 filmer på tre år! Herr Arnes Pengar (1919) blev en dundersuccé utomlands.
Eva Månsson berättar att det även var Charlie Chaplins favoritfilm.

- Chaplin inspirerades av Stillers sätt att filma utomhus med naturen som scenografi och när Chaplin spelade in legendariska ”Guldfeber” gick han emot det etablerade mönstret i dåtidens Hollywood med studioinspelningar.
Guldfeber spelades istället in på plats i Alaska.

Värmlänningen Victor Sjöström jobbade också inom teatern som regissör och skådespelare.
Både han och Stiller valde att göra film av stora litterära verk och bägge regisserade filmer som byggde på böcker av Selma Lagerlöf -det är ingen överdrift att säga att även hon kan räknas som en del av storhetstiden.
Eva Månsson menar att det var mycket på grund av just Lagerlöf som filmerna nådde sådan framgång.

- Man kan faktiskt säga att hon var den första kvinnliga, riktigt stora medregissören i svensk film.

Selma Lagerlöfs böcker innehåller storslagna naturscener som kom att fungera som perfekt scenografi för det psykologiska dramat.
Just detta fascinerade publiken världen över och gav svensk film en särställning, filmerna såg helt enkelt annorlunda ut än de amerikanska som alltid spelades in inomhus.

Framgångarna gjorde att både Stiller, Sjöström och Garbo erbjöds att komma över till Amerika för att göra film.
För Garbo blev det här bara första steget – hon kom att bli en av de största stjärnorna någonsin och ” den gudomliga”, som hon kallades i USA blev kvar i landet för resten av sitt liv.
Hennes enorma integritet gjorde att ingen rotade i hennes privatliv – hon betraktades som ”ouppnålig”, berättar Eva Månsson.

Garbo hyllades, men sämre gick det för Stiller. Stiller som också var Greta Garbos mentor, råkade i luven på MGM cheferna och sparkades abrupt som regissör från Garbos andra film, ”Fresterskan”. Besviken på Hollywood lämnade han USA och åkte hem till Sverige 1927. Han dog i sviterna av en sjukdom året efter, endast 45 år gammal. Garbo blev förkrossad över hans död.

Även Sjöström svårt att vänja sig vid det amerikanska studiosystemet.
Han hade inte längre kontroll över sina produktioner utan fick släppa ifrån sig klippningen och var inte längre lika nöjd med resultatet.

Sjöström återvände också till Sverige men då hade Sverige introducerat ljudfilmen och Sjöström satsade på skådespeleriet istället. Hans karriär nådde sin höjdpunkt som professorn i Bergmans filmatisering av Hjalmar Bergmans Smultronstället 1957. Sjöström dog tre år senare.

Många hävdar att svensk films storhetstid tog slut på grund av att Stiller och Sjöström lämnade Sverige för Hollywood, men i själva verket fanns det fler orsaker. Depressionen på 20-talet knäckte många biografer.
I Stockholm hade man 1920 inte mindre än 8 miljoner biografbesök på ett år, 1921 hade besöken minskat med över en miljon! Intäkterna minskade och produktionskostnaderna pressades.
För att locka tillbaka publiken försökte man med att sänka biljettpriserna med en fjärdedel, men inget hjälpte.
Inom loppet av ett par år förvandlades den gyllene biografdriften en förlustindustri.
30-talet stod för dörren och snart var det mest enkla lustspel och pilsnerfilmer som skulle stå på menyn för biografbesökarna.

Den svenska filmens guldålder var förbi.

Kortfilmografi Eva Månsson
Echo 1988
Subrosa (hemligt) 1989
Run to Earth 1990
Hindsight (eftertanke) 1990

Filmografi i urval Victor Sjöström
Körkarlen 1921
Berg-Eijvind och hans hustru 1918
Terje Vigen 1917

Faktaruta Victor Sjöström
Född: 20 september 1879 i Silbodal, Värmland
Död: 3 januari 1960
Gift med: Edith Erastoff 1922-1945 (sin död)
Lili Bech 1911-1916

Filmografi i urval Mauritz Stiller
Gösta Berlings saga 1924
Erotikon 1920
Herr Arnes Pengar 1919

Faktaruta Mauritz Stiller
Född: 17 juli 1883 i Helsingfors
Död: 18 november 1928 i Stockholm
ogift